Nu är det äntligen officiellt, jag ska medverka i Melodifestivalen 2018!! Det känns så jävla fantastiskt och så himla roligt! Studierna kommer jag fortsätta med så gott jag bara kan, det är mycket arbete med examensarbete så förhoppningsvis ska allt gå ihop! Men jag är verkligen otroligt glad över detta!
Med bara 2 veckor kvar på min praktik (hur snabbt gick inte detta?) så börjar jag känna hur slutkörd jag börjar bli. Att jobba inom primärvård är inte det lättaste om jag ska vara helt ärlig. Just där jag är så är det väldigt många krävande patienter med mycket i bagaget och smärta i HELA kroppen. Att undersöka EN kroppsdel finns inte på kartan, utan problematiken är verkligen överallt. Självklart är det lärorikt men också frustrerande, för jag vet ju att jag inte kan hjälpa dem att bli bra i hela kroppen. Jag kan inte undersöka varenda liten kroppsdel, det går inte.
Pressen på en själv blir stor och man blir lätt självkritisk när patienter gång på gång kommer och säger att deras smärta inte blivit bättre. Man börjar ifrågasätta sig själv och sin kunskap då, och stundtals känner man sig helt värdelös.
Jag känner mig verkligen maktlös i många fall, och ibland blir jag så otroligt nertyngd att jag börjar gråta under lunchen på grund av att jag känner mig helt sänkt av flera “misslyckade” patientbesök (hej drama queen), men denna praktik tog hårdare på mig än jag trodde. Missförstå mig inte, det är en väldigt intressant praktik, men jag tror att det spelar väldigt stor roll vart du hamnar, för patienterna skiljer sig oerhört mycket från klinik till klinik, och de kommer alla ha olika mycket bagage med sig.
Det jag försöker intala mig själv är att jag inte får vara för hård mot mig själv, jag kommer inte kunna hjälpa alla, oavsett om jag vill det eller inte. Jag måste inse att ibland så går det inte som man tänkt sig, och ibland kan man inte få alla att bli bra. Det enda man kan göra är att göra genomgående undersökningar och verkligen engagera sig i varje patients problematik. Det är inte alltid lätt, men man måste verkligen försöka!
Hur är egentligen studentlivet i en storstad som Stockholm? Ja, jag kan helt ärligt säga att jag är den sista personen man ska fråga, haha. Det är med sorg i hjärtat som jag erkänner för er att jag verkligen inte är en aktiv student som har ett fantastiskt studentliv.
Studentlivet är inte riktigt något som kommer naturligt på KI, tyvärr. Det är inte som i Lund eller Uppsala där det i princip är svårt att undvika det typiska studentlivet. I början av sin utbildning är det helt okej utbud med några sittningar samt roliga insparksaktiviteter. Men om man inte själv fortsätter att vara aktiv inom olika grupper på KI så blir studentlivet väldigt lugnt under kommande terminer.
Som jag alltid brukar säga så blir det vad man gör det till. Om du kämpar för att få ett aktivt och roligt studentliv så kan du få det, gå med i olika utskott, så som idrottsutskottet eller liknande. Så vill du ha ett aktivt och roligt studentliv så finns möjligheten!
Hej Olivia!
Hur tänker du göra efter skolan? Tänkte du plugga vidare till en master? Vart vill du jobba om du kan välja?
Svar:
Efter utbildningen så är jag inte helt säker på om jag vill påbörja min master direkt eller faktiskt välja att arbeta en viss tid först för att samla på mig erfarenhet och få en mer klar bild om vad jag vill specialisera mig inom. Vad man vill läsa för form av master ändrar sig konstant under utbildningens gång, därav så har jag inte bestämt mig helt. I nuet så har jag tankar på att ta en master inom pediatrik och därmed arbeta med patienter inom den kategorin, men som sagt kan detta ändras fort.
För tillfället tankar på att arbeta på sjukhus efter examen. Jag fick verkligen upp ögonen för att arbeta på sjukhus efter mina studier, då jag verkligen trivdes i den miljön, så spontant tror jag att det är på sjukhus jag vill jobba på, främst på en pediatriks avdelning då jag ansåg att det var oerhört intressant och lärorikt. Men som sagt så ändras en planer hela tiden och man hittar ständigt nya specialitéer som man blir intresserad av.
Sen beror allt på musiken, lyckas jag bra med musiken så lägger jag fysioterapi på hyllan för en stund och satsar på musiken!
Hoppas du fick ett någorlunda bra svar! 🙂
God morgon allesammans!
Det är måndag igen och en ny vecka på praktiken ska inledas. Trött och sliten ligger jag i sängen efter en krävande vecka på praktiken samt en helg som enbart bestått av jobb jobb jobb. Att säga att jag är utvilad hade verkligen vart att ta i, jag hade behövt en dag nu där jag bara fick chansen att vila upp mig och ta igen allting, men så är det inte.
Veckan som väntar på praktiken innehåller några nybesök och sedan en hel del återbesök, så förhoppningsvis kommer denna vecka att gå bra. Det är även halvtidsbedömning som står på schemat idag så jag hoppas att även den kommer att gå bra.
Ni får ha en fin dag så hörs vi senare under veckan!
Olivia, student på Karolinska Institutet 